Hej vänner!

Jag lever nog i allra högsta välmåga, men tappat sugen vad gäller kurandet. Dock är ju världen full av tappade sugar, så det är väl bara att bita i det sura äpplet och gå vidare. Dock inte som kurare, utan med vettig mat och vettig inställning till ätandet. Och framför allt en vettig inställning till mig själv och min inneboende kapacitet, som nog finns där om jag rotar tillräckligt långt in...

Jag gav ju upp kurandet för x antal veckor sedan, vilket jag kanske ångrar idag. Men jag kom till en punkt där jag insåg att det viktigaste inte är att gå ner fort med pulver, utan att jag ska lära mig att äta mat på rätt sätt och med bra råvaror som är bra för mig. Och går jag då ner i vikt, så är det ju en skojig biverkning. Jamen jag har varit överviktig största delen av mitt vuxna liv och då kanske det inte är så sunt att plötsligt gå ner 30 kilo på 5 månader så där bara. Jag har visserligen gjort det en gång, men vad hände? Jo, jag höll vikten i ett halvt år, men sedan tappade jag all besinning och gick upp 20 av dem igen....Varför ägnade jag inte dessa 5 månader åt att praktisera bra matlagning, med bra mat och jobba med vad jag konkret kan göra med maten och med mitt beteende för att gå ner i vikt en gång för alla. Då kanske jag inte hade gått upp de där 20 kilona på nytt, utan sakta men säkert gått ner i stället...

Det jag gör nu är att jobba med att återfå de naturliga ätbeteendena som finns någonstans hos varje människa...Förmågan att äta långsamt och att njuta av maten. Förmågan att äta när man är hungrig och sluta när man är ohungrig - inte proppmätt. Förmågan att välja alla näringsämnen, varje dag, i kostcirkeln som kroppen behöver för att få sitt bränsle till alla dess organ och för uppbyggnad och underhåll. Att lära mig att inse att jag ALLTID har ett val, vad det än gäller och att ta konsekvenserna av dessa val. Väljer jag att äta en liter glass, så får jag ta den konsekvensen att jag förmodligen inte kommer att gå ner i vikt lika bra som om jag hade tagit ett äpple i stället och att jag förmodligen inte kommer att må så bra efteråt, varken psykiskt eller fysiskt. Tänker jag att det handlar om mina olika val jag gör, så faller det sig ganska naturligt att jag också väljer ett allternativ som gagnar min kropp och viktminskning. Men det svåra är att tänka till före jag stoppar handen i chokladasken - är det det här jag vill, eller vill jag hellre välja ett äpple...Och det är just det som är så svårt för mig, för jag har en förmåga att "stänga av" och bara handla, utan att tänka till under de där få sekunderna som det behövs för att verkligen välja medvetet och inte bara koppla på autopiloten...Men tänker jag till och faktiskt gör det där medvetna valet om att jag vill ha den där chokladbiten, så då ska jag också få äta den och vara nöjd över det - utan dåligt samvete eller att jag tycker att jag är en värdelös viktminskare som äter "fel". För egentligen finns det inget fel eller rätt, utan det är vad jag väljer som styr...

Men jag är medveten om att det här inte går att genomföra i en handvändning, utan det krävs träning och åter träning. Men det är jag beredd att ta nu....En gång för alla!

Sakta ner farten och ta vara på transportsträckan

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Just precis - det går inte så värst bra för mig just nu...Igår kväll var jag till ena brorsan som firade födelsedag och jag åt annanaspaj och glass....Tänkte att jag idag skulle börja att gå på ren kur igen, eftersom det verkar som att jag inte fixar...

Igår var en sån där dag som jag nästan bara låg i sängen och mådde skit - riktigt off helt enkelt...Jag skötte mina påsar och maten - i form av två små kåldolmar, men på kvällen tog "tröstbeteendet" överhanden och jag länsade kylen på länkkorv....SUC...

Hej hopp kurarvänner! I går tog jag ett beslut om att jag ska trappa upp till kombikur och köra det i två veckor. Sedan gå över till rent kurande i två veckor och så två kombiveckor igen....ovs...Har ju som ni vet funderat på att varva ett tag nu, så...

Nä, lugna bara - inte för kurandet utan för att skriva här i bloggen...Kurandet löper på helt okey och går bra, men det känns som att jag inte har något att skriva om bara. Har svårt att låta bli kaffet med mjölk i. Jag kan ju bara inte dricka kaffe...

Nu så har jag varit iväg till konsulent Marita för att kolla veckans vikt....Hoppade lite misstängtsamt upp på vågen idag, för att jag hade en känsla av att resultatet kanske inte skulle motsvara mina förväntningar riktigt.....Vilket det inte gjorde ...